Version 2.0

Jenni Laxén funderar på allt och inget, samtidigt som hon skriver om hur det känns att vara sjuk i leukemi och hur det är att komma tillbaka till "verkligheten".
Header

På TV

06.03.2014 17:56 | Skriven av Jenni Laxén i Okategoriserade

Idag var jag med på TV (en till gång). Jag talade om cancer (igen). Den här gången var det i och för sig betydligt positivare än sist, för jag var inbjuden av Anne Hietanen att vara med i Bokklubben i Min Morgon. Även om boken alltså då handlade om cancer, så var det på ett konstigt sätt både roligt och upplyftande.

Boken vi talade om heter The Emperor of all Maladies- A Biograhpy of Cancer och är skriven av Siddharta Mukherjee, själv cancerläkare. Som ni ser, så pryds pärmen av en kräfta, som enligt Anne beror på att den första tumören som någonsin hittades såg ut som en kräfta (hon skämtade).

Jag tror inte jag hade mått bra av att läsa boken medan jag själv var sjuk, för Mukherjee beskriver relativt djupt i detalj vad som händer i kroppen och i cellerna då cancern tar över. Hade jag vetat allt detta då jag var sjuk, skulle jag nog haft problem att stanna kvar i min egen kropp. Nu var det bara intressant att ”från andra sidan” (den vinnande sidan) kunna förstå vad som egentligen hänt inom mig och hur otroligt jobbigt det även är för läkarna att vara säkra på vilken cocktail av mediciner som är rätt och effektiv mot just den här patientens specifika version av cancer och vilken cocktail i värsta fall inte biter alls? Det är lite av en rysk roulett, även om man under årtusenden (speciellt fr.o.m mitten av 1800-talet) forskat enormt mycket i ämnet och naturligtvis hittat en mängd otroligt effektiva mediciner, cytostatikan och andra behandlingar. Tack för det, säger jag!

The emperor of all maladies

 

Jag har längs med dagen fått ett antal kommentarer om min medverkan i programmet. Ett exempel är att jag borde söka mig till ett jobb på TV, medan en annan kommentar gällde att jag säger ordet ”liksom” alltför ofta. Nu vet jag inte om någon på TV vill anställa mig för att säga ”liksom” som var och varannat ord? Kanske jag borde jobba på det där? Jag vågar knappast titta igenom sändningen såhär i efterhand, eftersom jag tror att jag måste ha låtit lite hjärnbefriad. Men å andra sidan så hade jag skoj och jag tyckte att boken absolut var värd att läsa, så kanske jag är förlåten?

Tack Anne att du bjöd med mig! Dessutom vill jag påpeka att personalen på Cityportal är härliga. Plus i boken och kram för ert positiva sätt!

 

Om ni vill se klippet, så hittar ni den från 1:10:28 på Bokklubben/ Min Morgon

 

fDela tTweeta

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.

2 svar

  • Hannah says:

    Bra jobbat! Och det att någon fäster sig vid såna pikusmå detaljer ska du bara skita i. Det finns så mycket marrare där ute som inte har bättre för sig än att sitta och pika folk som vågar synas. Den som gnäller borde först göra det bättre själv – THEN weĺl talk. Maybe.

    • Jenni says:

      Tack, Hanna för dina härliga kommentarer! ”Låt det fara bara”, som jag hört någon säga nångång. 😉